Sveriges Historia: Özz Nujen och Måns Möller

Tåg till Göteborg, spårvagn till Järntorget och efter en fika på Expressohus promenerade vi till Draken. Jag hade hört att denna föreställning var rolig men kände mig skeptisk till Özz. Men så rolig den var! Jag har inte skrattat så mycket på länge. Fantastiska prestationer. Det enda som inte riktigt nådde topp var när de satte sig ner för att prata om flyktingar som kommer och hur vi tar emot dem. Kan det vara så att jag lever så mycket i detta att jag inte riktigt orkar höra detta prat längre. Men det var bara en liten passus annars var de så roliga med sin drift av det svenska. 

I februari kommer de till Vänersborg. Funderar om jag skall gå och se dem ännu en gång för att se hur mycket som är improvisation. 

Oförhappandes: Ronny Eriksson

Vad härligt att gå på en fullsatt teater i Vänersborg. "Stå upp" är populärt. Ronny är ett säkert kort. Naket och avskalat på scenen. Bara ett piano och en duktig pianist. Jag blev mycket nyfiken på denne man vid tangenterna. Han verkade mycket introvert och blyg i sin rutiga flanellskjorta. Spelade och sjöng dock gudabenådat. Det blev några goa skatt men tyvärr tyckte jag inte att jag riktigt kände nerven. Har jag hört det mesta förut? Lasse skrattade mer än jag och det kanske var så att det var männen som hade mest behållning. Kul ändå att Riksteatern kommer till Vänersborg så att vi har chans att få gå på teater.