Drottningsylt

Riksteatern kommer till vår vackra teater i Vänersborg. Denna gång är temat bortglömda drottningar genom historien. Josefin Johansson känd från TV i ”Smartare än en femte klassare” och ”På spåret” är en av aktörerna. Jag tar med Ayha som aldrig varit på teater vare sig i Syrien eller här i Sverige. Ayha sitter i rullstol och på så vis får jag testa hur anpassningen för detta är på vår teater.
Jag tycker pjäsen år som en skolföreställning. Hafsig.  Den tar sig på slutet med lite kopplingar mot modern tid 

Allt gott i världen

Så blev det äntligen läge för ett teaterbesök. Stadsteatern och en nyskriven pjäs med namnet Allt gott i världen. Ett par bestämmer sig för att ta hand om en ensamkommande flykting. De har inga egna barn. Deras vänner har barn och killen som heter Liam är en del hemma hos dem. Vännerna engagerar sig mycket i början och tänker att de borde tagit hand om killen men så tröttnar de.
Jag tycker pjäsen är stark och jag känner igen de känslor man har kring att inte kunna ta in allt elände och känslan att inte räcka till. Det är ett stort åtagande att engagera sig i en annan människas liv.
Jag är glad att jag sett pjäsen och den ger mig tankar.

Dimensioner

När Riksteatern kommer till Vänersborg försöker jag naturligtvis gå på vår vackra teater. Denna gång är det Marie Rickardsson som spelar mot en annan duktig skådespelare. En pjäs som bland annat gjort succé på Broadway. För mig är den tämligen obegriplig. Två personer träffas och de har lite svårt att nå varandra. De spelar upp ett möte men så blinkar ljuset till och jag hör ett raspigt ljud. Då spelas samma scen upp igen nästan identisk men med en liten ändring, och igen, och igen, och igen. Skådespelarprestationerna är fantastiska men jag begriper inte riktigt handlingen. Den är så mörk. Lasse brukar säga att fler borde orientera då har man lite annat att tänka på än relationsproblem. Jag skall försöka tänka på den hör pjäsen framgent och se vad som lever sig kvar. Skulle vara så kul att lyssna på en diskussion om den.

Özz Nujen: Rickard 111. Vänersborgs teater

Özz spelar alla roller själv. Han inleder med ett litet snack med publiken. Manlig härskarteknik och ger exempel på Erdogan, Putin och inte minst Trumps sätt att tillskansa sig makt genom att spela på människors rädslor. Han gör det så bra. 

Jag har läst på lite om Rickard 111 och det är på så sätt lätt att hänga med i handlingen. Skratt och igenkänning gör att jag återigen kan gå hem och känna mig glad över att ha en så fin teater i Vänersborg. 

Cirkopolis: Cirque Eloise

Så härligt att en gråkall lördag kunna ta tåget ner till Göteborg och efter 50 minuter är jag i hjärtat av staden och kan uppsöka Stora teatern för nycirkus. Häftigt att få ta del av akrobatiska övningar i denna storslagna föreställning med videobakgrund och vacker musik. Grå män i grå miljö blandat med vackra kvinnor i rött. För första gången i Sverige och endast två föreställningar. Så underbart att jag inte missade detta. 

Sveriges Historia: Özz Nujen och Måns Möller

Tåg till Göteborg, spårvagn till Järntorget och efter en fika på Expressohus promenerade vi till Draken. Jag hade hört att denna föreställning var rolig men kände mig skeptisk till Özz. Men så rolig den var! Jag har inte skrattat så mycket på länge. Fantastiska prestationer. Det enda som inte riktigt nådde topp var när de satte sig ner för att prata om flyktingar som kommer och hur vi tar emot dem. Kan det vara så att jag lever så mycket i detta att jag inte riktigt orkar höra detta prat längre. Men det var bara en liten passus annars var de så roliga med sin drift av det svenska. 

I februari kommer de till Vänersborg. Funderar om jag skall gå och se dem ännu en gång för att se hur mycket som är improvisation. 

Oförhappandes: Ronny Eriksson

Vad härligt att gå på en fullsatt teater i Vänersborg. "Stå upp" är populärt. Ronny är ett säkert kort. Naket och avskalat på scenen. Bara ett piano och en duktig pianist. Jag blev mycket nyfiken på denne man vid tangenterna. Han verkade mycket introvert och blyg i sin rutiga flanellskjorta. Spelade och sjöng dock gudabenådat. Det blev några goa skatt men tyvärr tyckte jag inte att jag riktigt kände nerven. Har jag hört det mesta förut? Lasse skrattade mer än jag och det kanske var så att det var männen som hade mest behållning. Kul ändå att Riksteatern kommer till Vänersborg så att vi har chans att få gå på teater.